om olofstorp
Olofstorp är namnet på en numera nedlagd och riven gård i skogen i Fänneslunda socken, Ulricehamns kommun. Den siste bonden flyttade 1896 och därefter har de gamla kulturmarkerna vid flera tillfällen planterats med gran. Idag är platsen en mötesplats i skogen med regnskydd, grillplats, sittgrupper och skyltade vandringsleder med möjligheter till rekreation och friluftsliv. Föreningen Kulturgläntan har slutit ett femårigt nyttjanderättsavtal med markägaren Stiftelsen Petersson-Grebbe och planerar en mängd aktiviteter på området närmaste tiden – exkursioner, kurser, skolverksamhet, berättarfestivaler, workshops, teater, musik, matlagning, växter, slöjd, hantverk med mera.
Gårdens förste bonde hette Olof, en medeltida nybyggare som förmodligen kom hit redan på 1100- eller 1200-talet. Förekomsten av förhistoriska spår visar dock att människor hade bebott och utnyttjat området långt före Olof.
Idag är platsen belägen i skogsmark, men på Olofstorps tid var landskapet öppet och bestod av åkrar, ängar och en stor hage med hamlade (beskurna) lövträd, framför allt björk, men även ek och hassel. I närheten låg även flera torp och backstugor. Gården övergavs innan den stora jordbruksrevolutionen allt för mycket hade hunnit omforma marken. Vi kan därmed få en inblick i hur det äldre bondelandskapet har sett ut och hur det var organiserat.
Nu är det ganska tyst här, men förr rörde sig ett myller av människor i detta område varje dag. De arbetade, umgicks och pratade – män, kvinnor och barn som blev indragna i både små och stora händelser, såväl i socknen som utomlands. Genom förekomsten av ett rikt källmaterial har många av gårdens och torpens invånare kunnat dokumenteras. Berättelserna om människorna på Olofstorp har dramatiska inslag om krig, häxprocesser, barnamord, otrohet, svartsjuka, onda godsherrar och skogstjuvar, men också mer lågmälda teman som hjälpsamhet, gemenskap, läkekonst, diktning, svedjebruk, väckelsemöten och mycket annat.
En stor del av kunskapen om Olofstorp och torpen i närheten har förmedlats av bygdens son, folklivsforskaren, journalisten och diktaren Karl Nilsson, född 1885 på torpet Örlid vid Olofstorp. Hans mormors morföräldrar Sven och Kersti flyttade till Olofstorp våren 1814. Andra källor till historien har exempelvis varit kyrkoböcker, rättegångsprotokoll, skattelängder, äldre kartor, bouppteckningar, sockenstämmoprotokoll, militära handlingar, foton och intervjuer med gamla fänneslundabor. De första ansatserna gjordes på 1990-talet i samband med utgivningen av en bok om herrgårdarna i Fänneslunda och Grovare socknar 1995, då Olofstorps personhistoria började nystas upp.
Alla dessa berättelser har levandegjorts genom många hundra upplevelsevandringar i skogen med guidningar, skådespel, konst och musik ända sedan 2001. Året därpå uruppfördes tonsättningar av dikter av Karl Nilsson i samband med en teater- och musikvandring.
En stor vikt har lagts på skolverksamhet och tusentals elever från framför allt Stenbocksskolan i Ulricehamn har deltagit i aktiviteterna. Den 30 maj 2007 besöktes Olofstorp av kung Carl XVI Gustaf, som en del i en 60-årspresent till honom av Sveaskog, som äger marken intill stiftelsen. Vid detta tillfälle planterade kungen ett äppelträd på Örlid. Två år senare blev Olofstorp ett leaderprojekt, som avslutades 2013. Med start 2008 genomfördes ett flerårigt experiment med svedjebruk som gav intressanta och positiva resultat.
Ur dikten Jord och ljus 1912 av Karl Nilsson:
Och är den sann, religionens lära:
äro vi barn av samma fadershus,
vi stämplas det som kätterskt att begära
åt alla samma rätt till jord och ljus
Så sant ett liv sitt ursprung har av jorden,
det korades med rätt till jordearv.
Ej dukade naturen rika borden
för få, till njutning, nej, till allas tarv.
Kontakt: Örjan Hill tfn 070-070-422 1816, orjan.hill@gmail.com
